"The Dog Whisperer"
En kandidatuppsats i retorik och kommunikativt ledarskap
Skribent: Beatrice Pettersson, våren 2017 Örebro universitet.
Jag som hundtränare har blivit kontaktad av kunder som har anammat Cesar Millans träningsmetoder och begrepp. De har bett mig om hjälp då de inte längre kan hantera sin hunds utfall mot människor, hundar och/eller annat. Jag har därför sett viss problematik i Millans metoder då jag upplever att dessa ger motsatt effekt då problemen eskalerar. Min uppfattning av träningsmetoderna är att hunden ska ”sättas på plats”. Problemet är att hundarna i programmet visar tecken på att de är osäkra/rädda vilket gör att tillvägagångssättet gör att osäkerheten hos hundarna växer. Användandet av metoderna anser jag leder till att hunden kommer säga ifrån förr eller senare, om inte mot husse och matte, så mot andra hundar eller annat. När hunden sedan gör detta ska hunden tryckas ned ytterligare eftersom beteendet inte är önskvärt, tillslut har man en hund som "stänger ned". Jag hoppas du som läser detta förstår vart jag står i frågan om Millan, det ska dock understrykas att uppsatsen har skrivits ur en objektiv syn med strikt koll av handledare, examinator och åtta studenter!
Millans träningsmetoder är ständigt kritiserade av utbildade hundtränare, hundägare och även jag. Därför var uppsatsens syfte att frambringa klarhet i vad det är hos Millans argumentation som kan skapa sådant förtroende för honom och hans metoder, för trots att dessa träningsmetoder kritiseras lyckas han ändå övertyga sina TV-tittare och bokläsare att använda dessa...
1. Hur skapar Cesar Millan förtroende hos TV-tittarna utifrån den klassiska retorikens övertygandemedel, entechnoi pisteis?
2. Vilket av övertygandemedlen ethos (talarens karaktär), logos (sakskäl/fakta/bevis) och pathos (frambringadet av känslor) är mest framträdande?
Är du endast nyfiken av en summering av resultatet - fortsätt läs...
Inledning
Som nybliven hundägare är det inte lätt att veta vart man ska vända sig när det gäller att lära den nya valpen vad som är rätt och fel. Lättast är nog att söka sig till sociala- samt andra medier och där hämta kunskap om hur man bör träna sin hund. Genom olika hundcoacher på TV kan den nya hundägaren se ett stort urval av idéer om hur fostran ska gå till, och utifrån dessa kan hundägaren sedan välja vilken metod och tränare som den vill förlita sig på.
Den nyblivna hundägaren har då kanske sett hur en man på Kanal Sju hanterat hundar som gjort utfall mot människor och andra hundar. Hen har kanske sett hur snabbt och effektivt mannen på TV löst hundägarens problem. Hur han genom ett rappt ’tssht-ljud’ tillsammans med att då och då duttat till i hundens sida med handen eller foten kunnat få tillbaka hundens fokus igen. Mannen har med största sannolikhet förklarat problembeteendet med hans syn på dominans: att hundarna försökt styra över husse och matte eftersom de låtit hunden klättra i rang.
Den man som den nyblivna hundägaren sett är Cesar Millan, ”The Dog Whisperer”, i Sverige mer känd som ”Mannen som talar med hundar”. Trots att Millan kan uppfattas som en kontroversiell hundtränare lyckas han ändå övertyga en del av sin publik, som exempelvis denna nyblivna hundägare. Jag som retoriker undrade hur Millan kunde skapa ett sådant förtroende. Det retoriskt intressanta i detta var alltså hur vi påverkas av personer genom media, TV-program och programledare. Jag ville därför undersöka vad hos Millans icke visuella kommunikation som gjorde att hundägaren ville anamma hans träningsmetoder.
För att studera hur Millan försökte övertyga TV-tittarna fokuserade denna uppsats enbart på första avsnittet av säsong ett av ”Mannen som talar med hundar”. Fokus låg endast på vad som sas, inte hur det sas eller kroppsspråk - uppsatsens bredd skulle i så fall bli för stor! Ur materialet har argument och uttalanden valts ut och analyserats utifrån neoaristotelisk analysmetod. Analysens tolkningar har gjorts utifrån Sverige som kultur och således svenska normer, något som kan betyda att resultatet skulle ha sett annorlunda ut om analysen gjorts utifrån ett annat kulturellt perspektiv, det då tidigare forskning betonar hur viktiga normer och kultur är för talarens trovärdighet. Hade denna studie gjorts utifrån amerikansk kultur skulle resultatet således kunnat se annorlunda ut med tanke på att våra kulturer är olika. Följande diskussion görs för att försöka skapa förståelse för hur Millan påverkar sina TV-tittare. Jag hoppas på att retoriska forskningen tar vid och behandlar det visuella då det skulle ge en ännu bredare bild av Cesar Millan och komplettera denna forskning.
Sammanfattning av slutsatser
Cesar Millan visar intresse genom att lyssna till sina mottagares problem vilket gör att han lättare når fram till mottagarna och kan skapa förtroende. Millan använder sig även av en anpassad stilnivå som mottagarna förstår och som upplevs motsvara deras grad i samtalet. Det tillsammans med att Millan använder sig av argument med stöd av exempel gör att han framkallar extra starka känslor vilket skapar övertygelse hos mottagarna. När Millan använder argument som går från det specifika till det generella, och dessutom varierar dessa med argument som går från det generella till det specifika, gör det att hans träningsmetoder blir svårare att argumentera emot. Det skapar alltså ännu mer förtroende för träningsmetoderna och Millan som person, vilket i sin tur kan leda till att metoderna anammas av mottagarna då de känner sig övertygade om att träningsmetoderna är bra. För även om Millans formuleringar och syften till handlingar kan uppfattas negativa, kan han väga upp sin kommunikation på andra sätt genom att exempelvis anpassa stilnivån, ge känslomässiga exempel till sina argument och variera utgångspunkten mellan det specifika och det generella i dessa.
Utifrån de tre retoriska bevismedlen ethos (talarens karaktär), pathos (skapandet av känslor) och logos (fakta/det logiska) är pathos mest framträdande då Millan använder pathos tillsammans med evidentia (hur målande man talar) på ett fördelaktigt sätt. Pathos ihop med evidenta har upplevts ge en lugnande effekt i situationer som skulle kunna uppfattas negativa hos mottagare. Pathos är därmed mest framträdande i Millans verbala retorik utifrån sin sannolika önskan om att skapa förtroende och därigenom övertyga.
Resultatet av uppsatsen har således visat att framkallandet av känslor hos TV-tittarna har varit till Millans fördel. Hit hör vilka ord han väljer för sina uttalanden liksom vilken stilnivå han använder sig av. Med bland annat en anpassad stilnivå kan Millan lättare nå fram till TV-tittarna och därmed skapa förtroende som utifrån det kan leda TV-tittarna till övertygelse. Millans argumentation har bestått av många exempel liksom att han varierar mellan enthymem och paradigm (gå från det generella till det specifika och tvärtom i sina exempel), något som enligt studiens valda teorier är till fördel om man vill övertyga och skapa förtroende. Millan visar även intresse och lyssnar till TV-tittarnas eventuella nyfikenhet genom att i programmet ställa frågor till hundägarna. På frågornas svar ger han sedan förklaringar som kan uppfattas ärliga. De valda teorierna till uppsatsen understryker även här att ärlighet, visandet av intresse och att lyssna gör det lättare för Millan att skapa förtroende och övertygelse hos sin publik. De formuleringar som Millan gör vilka kan uppfattas negativa i viss mening kan, liksom hans argumentation som kan uppfattas svår i och med filosofiska topos, räddas genom ordval, stilnivå liksom varierande exempel, och ändå skapa förtroende och övertygelse - då främst med hjälp av pathos. Det är alltså inte konstigt att TV-tittare anammar hans metoder, jag har nu full förståelse för varför man gör det, men det finns bättre träningsmetoder än de han använder...
Jag rekommenderar dig att läsa hela uppsatsen!
Att sammanfatta tre års studier i denna korta text gör att viktiga saker uteblir! Att skriva denna uppsats har gjort det tydligare för mig varför andra anammar hans metoder, som retoriker är det ett lysande exempel på ordens makt. Men tyvärr har Cesar Millan inte fått mer respekt i mina ögon, snarare tvärtom. Hundträning ska bygga på respekt, omtanke, empati och glädje, dominans är trams - se här!